Hembygdsstugan

Huset var tidigare mangårdsbyggnad i byn Anemåla i nordvästra delen av socknen.
Stugan, en s.k. framkammarstuga, flyttades på 1930-talet till sin nuvarande plats i kyrkbyn.
En framkammarstuga är en enkelstuga, som är tillbyggd på ena eller båda gavlarna.
Ännu in på 1800-talet utvidgades bondgårdarna på längden, varför långsmala framkammarstugor blev vanliga i hela landet. Ofta fungerade den tillbyggda gavelkammaren som bostad för undantagstagare.
Hembygdsstugan användes som vandrarhem innan kyrkstallarna iordningställdes.
Under många år har stugan användts som kaffestuga under somrarna.

Hembygssdtugan i Långasjö
Hembygssdtugan i Långasjö

Fattigstugan

Stort kulturhistoriskt värde har den välbevarade fattigstugan, som ligger öster om samhället. Den har betydelse som förmedlare av levnadsförhållanden förr i tiden. Det går att uppleva och reflektera över perspektiv på tillvaron om man jämför gamlas levnadsförhållanden då och nu.
I Långasjökrönikan från 1949 beskriver Elisabet Bergstrand-Poulsen sina minnen av fattigstugan i Långasjö. Hon berättar att hennes mor, Anna Bergstrand, kom i kontakt med fattighjonen när hon som nygift kantors fru kom till Långasjö 1885. Littan-La, som var hjälpgumma i kantorsfamiljen, var den sista som bodde här. Efter hennes död använde Elisabet och hennes danska familj stugan som sommarhus och ateljé.

1952 övertogs stugan av idrottsföreningen. 1963 tillföll stugan Långasjö Hembygdsförening. Idag är stugan uthyrd till privat sommarboende.

Fattigstugan
Fattigstugan
Fattigstugan
Fattigstugan